Sony 300mm F2.8 första intryck

Så jag har köpt ett ”nytt” objektiv, blev lite så att med fullformat så kändes 200mm Objektiv kortare än vad det egentligen borde kännas, för ja inget har ju rent tekniskt förändrat sådär, APS-C är ju en beskuren sensor, så 200mm är ju egentligen lika långt nu som det var förut. Men ja det känns inte alltid kul att beskära sina bilder. Så till slut tog jag beslutet att jag behövde ha ett objektiv med längre brännvidd, funderade länge på ett begagnat Minolta 400mm F4.5 eller Minolta 300mm F2.8.  Drömmen var ju egentligen helst ett Sony 300mm F2.8, men kändes inte riktigt som ekonomin för ett nytt fanns där och jag var inte helt pigg på att köpa ett begagnat objektiv för den typen av pengar från någon på e-bay. Det är här slumpen visar sitt ansikte och plötsligt så ser jag ett begagnat Sony-objektiv på Scandinavian. Nåja för att göra en lång historia kort. Jag har nu ägt detta objektiv i tre dagar.

Så min första observation var att ja det väger en hel del, var helt slut när jag la till det i min fotoutrustning, blev en himla massa bärande. Rent tekniskt så är det väl bara ca 3kg extra, men det var kanske strået som knäckte kamelens rygg. Objektivet kommer i en riktigt snygg och fiffig metallväska, men det ersatte jag på en gång med en mjuk och lätt väska. Visst är det ballt att slänga upp den andra väskan, men ja den mjuka är jäkligt mycket mer praktiskt och användbart.

Så när det kommer till fotandet, jag körde lite enklare foton inne i Adam Reidebornlägenheten och på jobbet, var alldeles för mörkt ute för att ta vettiga bilder och ja fotandet inne i min lägenhet blev ju lite komiska med tanke på objektivets brännvidd. Så första testet blev igår när jag skulle fota Djurgården hockey mot Asplöven. I den första perioden stod jag där Djurgården anföll och ja då är 300mm alldeles för långt, så jag väntade till andra perioden. Fick mitt fotobås helt själv och kunde ta så mycket plats jag ville. Märkte att det var rätt ok att fota spelare i bortre zonen, men ja de flesta var ju felvända, så blev lite mer att jag jagade enskilda spelare i mittzon eller ta överkroppsbilder i egen zon. Fokus kändes snabbt, snabbare än min 70-200mm F2.8 som jag har på bilden. Det hände att jag missade fokus nån gång, men mer min egen ovana och ja fokus-ringen satt lite dumt till. När det äntligen blev periodpaus så fick jag se bilderna. Kändes som skärpan var helt fantastisk. Då fotade jag ändå på F3.2 så nästan helt öppet. Jag tar bilderna med 3200 ISO på min A99 och det kändes verkligen som bilderna blev helt fantastiska. Dock så saknar jag lite känslan för hur jag ska fånga bilderna och ja nästa sak jag köper får nog bli en kamera till så att jag kan använda ett med zoom bredvid.

Mitt stora test står dock för dörren, imorgon ska jag iväg och fota fotboll,
Chibsahden sporten jag kanske följer lite mer än hockeyn, även om jag älskar båda två. Problemet var ju dock att jag inte alls är van med kameran så pratade lite med folket inom fotbollen och dök upp på en träning. Bara hunnit ta några enklare bilder på när spelarna värmde upp. Men det känns lovande. Men drar ju ändå slutsatsen att det kommer bli en helt ny grej. Jag har lite svårt att sätta fokus exakt rätt hela tiden och ja måste tänka på hur jag ska positionera mig på planen. Det är som ett helt nytt spel, ofta suttit bakom målet och fotat, men känns som det mer kommer bli min andra favoritplats, vid straffområdeslinjen som kommer att gälla nu. Märker redan att det inte går att smyga lika lätt med objektivet, folk ser en hela tiden. Det skiljer rätt mycket i storlek mellan de två, sen att det är vitt gör ju att det drar till sig blickar, folk är inte vana med att se folk med professionella Sonyprylar. Jag tycker det är kul att stå ut lite så det är helt ok med mig. Är larvigt kär än så länge och jag hoppas att det varar. Ska bli grymt kul att få chansen att prova objektivet skarpt imorgon, men räknar med att det blir lite av en försäsongsmatch för mig där jag lär mig fota med det nya lite granna. Vill vara klar lagom till när allsvenskan börjar dock.

Lots of Love

Johan Sahlén

 

 

 

 

Lämna ett svar